Fick jag som tur förra tisdagen då Yra och jag kom igenom en 33 hinders bana nästan felfritt. Yra fällde en enda ribba (den 29nde) helt på grund av att jag i det skedet höll på att förgås och inte fick ur mig ett hoppkommando så hon tvekade lite, men annars felfritt. Vi hade hela träningspasset bakom oss och vädret var åskkvalmigt och hett, banan var krävande och båda var trötta. Men vi gjorde det! Yra var så het så hon ångade efter att hon fått ta sig ett dopp i ån efteråt. Då har man verkligen gett allt. Hon har staka i sig, min lilla blå.
Nu har vi ägnat veckoslutet åt vittringsapportering. Vi har nu kommit till det stadiet att jag är helt säker på att Yra hittar rätt, men sen ändå fortsätter att fjamsa omkring. Om Yra hittar rätt men inte har bråttom med att hämta den åt mig är det fel på belöningen. Vilket ju är sannolikt eftersom jag har försökt lugna ner situationen med att bara belöna med godis. Men med tanke på hur mycket osökerhet det har varit med vittringen, vågar jag hetsa henne? Blir det fel är vi tillbaka vid noll, än en gång. Idag bestämde jag mig för att pröva i alla fall. Första omgången började jag som vanligt; lade henne ner, förde rätt, kom tillbaka och bad henne leta. Hon började bra från höger. Fjärde från höger var egen, vilken hon tog i men valde att släppa och gå och kolla de två sista, lyfte sista men konstaterade att det inte var rätt, gick tillbaka och hämtade egen. Det här är "normisuoritus" för Yra nuförtiden. Idag var belöningen då istället leksak och ordentligt härjande med den. Sen tog vi om det. Nu hade hon full fart, det blev en massa fnattande det höger och vänster, men hon lyfte inte egentligen nån annan än egen som hon sen genast hämtade när hon hittade den. Jätteparty med leksaken igen och nu gick Yra upp ordentligt i varv så nu kom det verkliga testet. Tredje gången tänkte hon inte hållas i skinnet för hon hade så bråttom att hämta, hann självklart inte nosa utan tog en, märkte att det var fel, tog en annan, fel igen och jag bröt. Sa riktigt på skarpen att sånt där fjams vill jag inte se och lade henne ner medan jag bytte ut de pinnar hon rört vid. Sen tog vi på nytt och nu skulle jag få se om min teori var rätt eller fel. Men OMG vilket helt super jobb hon gjorde! Började från höger, tredje var egen och hon lyfte den genast och hämtade! Jihuu! Hon klarade att jobba trots att hon var så upp i varv och nu hade hon också motivationen att gör jobbet.
Sen bytte vi gren och tränade slalom eftersom Yra har varit osäker på ingångarna de senaste träningarna och hon har gjort fel lite väl ofta. Men nou hätä klickern till hjälp så verkade det lösa sig igen.
Nala tränade också slalom och vad det gick! Hon är så söt när hon blir så där ivrig. Om hon bara kunde...men det gör hon ju inte.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti