Dimmedims rumsrena dag nr 2 och 3

OMG! Två dar i streck, vi kommer att falla högt ifrån när hon väl kommer ihåg sitt sanna jag. Dimma har varit mycket välartad över huvudtaget de senaste dagarna. Gett intryck av att vara sansad och väluppfostrad, tränat lite osv. Igår i Kivistö tog jag in henne en stund i hallen och hon lekte genast med mig och kämpade riktigt ordentligt om leksaken. Det enda lilla minuset var att hon hoppade upp på diskbordet i morse. Nå, nu vet hon att hon kan och att det inte är tillåtet och det vet resten av Mejlans också så mycket höjde jag nämligen på rösten.
Yra har tränat och tävlat. Vad kan vi säga om det? Nå, Yra är väldigt mycket bättre än jag. En femma och två disk på tävlingarna. Första banan var bra, bara längdhoppet föll, de två andra var disk pga att jag igen inte kunde läsa varken banan eller hunden.
Har bestämt att Yra i fortsättningen skall göra kontakter så att då tassen rör marken är det ok och hon får sticka, ett mellanting mellan 2on2off och running alltså. Kommer att vara besvärligt på vissa banor, men är klart och tydligt för Yra och hon har bra drive ända tillslut så det borde göra prestationen snabbare åtminstone i teorin.

Dimmas rumsrena dag

Tjohoo! Dimmis har varit rumsren idag! Vågar inte hoppas på att detta är ett permanent tillstånd och just därför är det värt att fira. Hon är ju "bara" 5,5 månader den lilla grisen.

Varför?

Varför får vi aldrig vinna? Vi gjorde en perfekt bana. Yra fungerade som om hon läste mina tankar och vi var mer än tre sekunder snabbare än någon annan, men sen visade sig att första ribban hade fallit långt efter att vi lämnat starten bakom oss och resultatet ändrades i efterhand till en femma. Det känns rätt bittert faktiskt fast jag försöker hålla kvar minnet av hur häftigt det är när allt bara flyter på perfekt. Lilla blå är bäst i världen.
Vi har tränat kontakter och inte haft några som helst problem med uppgångarna. Nedgångarna ger mig gråa hår. Jag skulle hemskt gärna gå tillbaka till running-kontakter, men det finns ju både för och nackdelar. Dels blir handlingen efter ibland nästan omöjlig om hon inte väntar, men vi har ofta svårt att klara oss tidsmässigt så har vi ändå nån chans om hon väntar? Impulsen att följa med min rörelse är så stark hos Yra så hur hårda metoder kommer jag att måsta ta till för att få henne att låta bli och vill jag "knäcka" henne på det viset. Om vi går tillbaks till running måste de tränas in ordentligt så att hon säkert vet vad som krävs och att hon tar kontakten även om jag tar avstånd. Suck!
Dagens träning gjorde igen sitt för att man skall få dålig fiilis. Som tur är är Yra världens mest positiva hund och så länge hon njuter är väl allt bra. Hemma tränade vi baktasslyft, hon har koll på sin kropp den hunden.
Dimma har tränat hon också. Efter alla leksaker jag köpt och testat visade det sig att en gammal strumpa med torrfoder i är det som får igång Dimma. Hon har varit riktigt duktig. Fortfarande har hon svårt att springa rakt fram om jag springer brevid, får jag försprång går det bättre och helst springer hon själv iväg till leksaken. Vi har också gjort vår första slalomträning med "kujakepit". Hemma tränar vi kontaktfält och idag lyckades vi få med lite mera rörelse och Dimdim var duktig. Denna hunden skall ha 2on2off kontakter!
På lördagen träffade Dimma sin pappa och jag kan bara konstatera att; sådan far, sådan dotter! De är väldigt lika till sättet.
Nala verkar vara bättre i ryggen, men hon är på fruktansvärt dåligt humör för det mesta. Hemma leker hon nog med Dimma, men vill inte träna med mig och utomhus skall man akta sig för henne.

Kiva, kiva träning!

Måndagens träning var inte bra alls. Kom nästan hem med gråten i halsen för det gick så uruselt. Igår däremot gick det jättebra! Banan var rolig, Yrppan var på G (hade Dimmas boll som belöning) och jag var helt i form igen. Lärde mig att göra japanilainen som passade Yris-pyris perfekt och dessutom gjorde jag den efter en tre hinders raksträcka, jihuu!
Innan träningen övade vi belöning med Dimma på uteplanen. Jag hade gjort en leksak av ett gammalt koppel så hon hade belöningen på ett långt rep som hon fick jaga. Hon fick upp helt god fart faktiskt.
Idag har vi tränat "kehonhallinta" hemma. Nala verkar bättre i ryggen nu, Yra gör sånt här som ingenting och Dimma hade svårt att förstå vad det var frågan om men klarade det helt bra i allafall.

Mera tävling och träning också

Idag var det tidigt upp och iväg till Borgå. Resultatet var 5, 10 och disk. Jag är både jättenöjd och lite bekymrad. Nöjd är jag för att det kändes som att Yra och jag i dag var på samma våglängd och att jag vågade föra och ta risker. Men trots att det kändes bra och bara en ribba kom ner så förlorade vi 2 sek. åt vinnaren. Det kändes som vi var helt snabba, men det var vi då tydligen inte. Andra banan förlorade vi inte riktigt lika mycket trots att jag tog i lite för mycket och orsakade ett fel i slalomingången. Yra fällde också nu en ribba då jag utmanade henne lite väl mycket och tog försprång. Den här banan kändes också bra annars.
På hoppbanan kändes det som det verkligen gick undan. Snäva svängar och inga ribbor kom ner. Jag tog ett litet litet sidosteg på slutet och fick Yra att göra ett överlopps hopp, men annars kändes det helt super. Tiden var ändå igen 2 sek för långsam. Och den tiden gick det definitivt inte åt till det överloppshoppet.
Det var jätteroligt att tävla med Yra idag trots att resultet inte var strålande.Inga som helst problem med bommen idag och längdhoppet flög hon också lätt över. Det var snäva svängar och inget tvekande någonstans, men varför räcker inte tiden?
Påvägen hem stannade vi i Ojanko och tränade med Dimma utrustade med pipleksaker i långa rader. Gjorde först en "bana" med två tunnlar och två hopp i mellan. Var så dum så jag tog en svart tunnel och den tyckte Dimma var lite skrämmig. Men vi lyckades få in några helt snygga varv. Sen lite eteenmeno; tre hopp och leksaken bakom. Gick bra så länge jag stannade kvar i starten och inte sprang brevid och distraherade. Det gick mycket bättre då vi tog om samma sak i slutet av träningen. Eftersom någon hade sänkt bommen så gjorde vi lite kontaktfält också. Hemskt konstigt med en riktig bom tyckte Dimma. Engång gick vi över hela bara för att jag ville se hur hon förhåller sig till att klättra och det var inga problem. Vi skall jobba mera med targeten hemma och träna kontakthinder mera sen när babykontakterna kommer fram ur snön i vår. För att vänja Dimma vid att jag rör mig brevid henne gjorde jag en rund bana av tre hopp så att jag var i mitten och hon sprang runt runt. Det gick riktigt bra. Det var speciellt bra för mig som måste hålla handen nere annars började Dimma skutta. Det var en hel del träning för en liten hund, men vi gjorde ganska få upprepningar och höll ordentliga pauser emellan. Dimma jobbade ganska bra idag men jag skulle önska att hon hade lite mera drive. Det kommer väl.
Vi gick en promenad i skogen efteråt så det fick springa av sig, så jag tror att mina hundar har fått tillräkligt med stimulans för ett veckoslut.
Bytte bild i bloggen så att Dimma också får vara med.

Tävling

Vi åkte ända till Åbo för att bli diskade och få 15 och 20 fel. Lilla blå var SÅÅ ivrig och jag hade förvånansvärt bra attityd själv. Fällde några ribbor så där som vi lätt gör när jag har försprång och det tar jag ingen stress över. Att fälla längdhoppet båda gångerna pga att hon själv snålade i svängarna, var inte överraskande (hon gjorde det på onsdagsträningarna också), men nog något hon kommer att få skärpa sig med. Och det stora problemet; hon hoppade över uppgångskontakten på bommen varenda en gång! Fucketifuck! De ända gångerna hon nånsin gjort fel där är då man närmat sig bommen från nån konstig vinkel, men nu var det raka rör varje gång och hon hoppade rejält. Vad är det här nu för skit? Och hur får jag det fixat till imorgon?

Hej doktorn, här kommer jag!

Dimma var hos veterinären idag och fick äntligen sin rabiesvaccination. Hon tyckte det var helt sjukt kul och blev helt vild redan i väntrummet. Doktorn var så trevlig och lekte och bjöd på godis. Dom hade riktigt kul ihop och doktorn gillade nog Dimma ganska mycket också. Det är säkert ganska få av deras kunder som tycker att dom är bäst i världen. Vad är väl bättre än att hon inte stressar upp sig i onödan. Nu väger hon 11,4 kg, min lilla heffaklump.
Yra har äntligen fått träna igen denna vecka. Hon hade grym fart på och jag har ännu inte riktigt repat mig så vi gjorde inte särskilt bra ifrån oss. Men huvudsaken var att Yra hade kul.
Dimma tränade lite tunnel och lite hopp. Var helt entusiastisk. Hennes nya favorit leksak är allt som är gummi och piper. Jag blir fruktansvärt irriterad av ljudet, men vad gör man inte för att få fart på hunden.
Nala har ännu ont i ryggen. Jag försöker hitta nån balans med medicinen. Ger jag för mycket tror hon att hon är frisk och tar en ordentlig match med Dimma och sen har hon riktigt ont. Men man kan ju inte låta henne gå omkring och ha lite ont hela tiden heller.