Idag var det tidigt upp och iväg till Borgå. Resultatet var 5, 10 och disk. Jag är både jättenöjd och lite bekymrad. Nöjd är jag för att det kändes som att Yra och jag i dag var på samma våglängd och att jag vågade föra och ta risker. Men trots att det kändes bra och bara en ribba kom ner så förlorade vi 2 sek. åt vinnaren. Det kändes som vi var helt snabba, men det var vi då tydligen inte. Andra banan förlorade vi inte riktigt lika mycket trots att jag tog i lite för mycket och orsakade ett fel i slalomingången. Yra fällde också nu en ribba då jag utmanade henne lite väl mycket och tog försprång. Den här banan kändes också bra annars.
På hoppbanan kändes det som det verkligen gick undan. Snäva svängar och inga ribbor kom ner. Jag tog ett litet litet sidosteg på slutet och fick Yra att göra ett överlopps hopp, men annars kändes det helt super. Tiden var ändå igen 2 sek för långsam. Och den tiden gick det definitivt inte åt till det överloppshoppet.
Det var jätteroligt att tävla med Yra idag trots att resultet inte var strålande.Inga som helst problem med bommen idag och längdhoppet flög hon också lätt över. Det var snäva svängar och inget tvekande någonstans, men varför räcker inte tiden?
Påvägen hem stannade vi i Ojanko och tränade med Dimma utrustade med pipleksaker i långa rader. Gjorde först en "bana" med två tunnlar och två hopp i mellan. Var så dum så jag tog en svart tunnel och den tyckte Dimma var lite skrämmig. Men vi lyckades få in några helt snygga varv. Sen lite eteenmeno; tre hopp och leksaken bakom. Gick bra så länge jag stannade kvar i starten och inte sprang brevid och distraherade. Det gick mycket bättre då vi tog om samma sak i slutet av träningen. Eftersom någon hade sänkt bommen så gjorde vi lite kontaktfält också. Hemskt konstigt med en riktig bom tyckte Dimma. Engång gick vi över hela bara för att jag ville se hur hon förhåller sig till att klättra och det var inga problem. Vi skall jobba mera med targeten hemma och träna kontakthinder mera sen när babykontakterna kommer fram ur snön i vår. För att vänja Dimma vid att jag rör mig brevid henne gjorde jag en rund bana av tre hopp så att jag var i mitten och hon sprang runt runt. Det gick riktigt bra. Det var speciellt bra för mig som måste hålla handen nere annars började Dimma skutta. Det var en hel del träning för en liten hund, men vi gjorde ganska få upprepningar och höll ordentliga pauser emellan. Dimma jobbade ganska bra idag men jag skulle önska att hon hade lite mera drive. Det kommer väl.
Vi gick en promenad i skogen efteråt så det fick springa av sig, så jag tror att mina hundar har fått tillräkligt med stimulans för ett veckoslut.
Bytte bild i bloggen så att Dimma också får vara med.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti