AgiSM

Yras första mästerskapstävlingar är överstökade. Ganska spännande var det ju nog. Började med hopp bana som inte var särskilt svår. Yra fällde längdhoppet, men annars var det tycker jag en bra bana. Tack vare lite påhejning från lag kamraterna orkade jag kämpa till slut trots att jag visste att vi hade ett fel under. Det lönade sig för vi kom nippnappa till final! Hurra, vi överträffade våra förväntningar! I finalen startade vi som första. Fast jag visste att vi inte hade chanser ville jag ändå gå ut och göra det bra. Tog kanske i lite väl mycket i början och två eller bara en ribba kom ner. Annars höll det ända till slutet då Yra bara lite snuddade vid gungan innan hon flög vidare. Så jee vi gjorde resultat på båda banorna och slutade på 28:de plats. Jag är jättenöjd, vi gjorde så gått vi kan för tillfället. Puss, lilla blå!
Nu måste vi satsa på hoppandet, vi river alltför många hinder. Och gungan, nå lite svineri kan jag bjussa på, SM till ära, men inte sen i fortsättningen.
Dimma var med som resesällskap och uppförde sig förhållandevis väl. Hon hann träffa halva släkten mellan varven. Bl.a. sin morfar som är 15 år. Sin mamma, som definitivt inte ville ha sina valpar tillbaka. Och alla syskon utom en syster. Dimma var rätt trött, hade varit på Bastö på lördagen, och tyckte inte att hennes syskon skulle komma och fjäska och bli krafsade. Hon hade mage att visa tänderna åt en syrra och fick ganska hård feed-back för det av mig, så sen bestämde hon sig för att släkten är värst och ville inte umgås alls. Surpuppa. Lekte nog sen fint med ickebesläktade hundar.
Vi hade en riktigt kul resa, förutom hemvägen då det öste ner. Nala slapp följa med den här gången och fick stanna hos momisen och Hannu och det var hon nog nöjd med.