Framåt i djup snö

Det är inte lätt att vara Nala i denna arktiska kyla och dessa mängder snö. BCna bryr sig inte. Som att stapla fram i snödrivor känns min handling också för tillfället. Du milde så jag är seg. Vi tävlade förr helgen och lyckades pressa fram en nolla på sista banan, men det satt nog hårt åt. Trots att jag gick på ennakoivan valssauksen kurssi var min handling allt annat än ennakoiva vilket videomaterialet obönhörligt visar. Yra däremot kan ennakoida och samlar sig inför hoppet eftersom jag tycks se ut som om jag tänker göra något. Vi har tränat rätt mycket och tidvis med helt bra framgång också. Jag gillar den nya mattan i vår hall helt sika mycket. Yras tassar fäster sjukt bra och samtidigt känns den skonsam för lederna också. Senast i går var Sari V. och skolade oss. Vi lärde oss att Yra inte tar mina bromskommandon på speciellt stort allvar, hmm. Tidigare ledde all form av inbromsning till vägran. Hon fäller ribbor då jag får för mycket försprång, morr, det här har vi faktiskt jobbat mycket på. Läser "niiston" bra och jobbar då fint i svängarna, jippii! Slalomingången var super och klarade bakombyte där och gjorde slalom till slut trots att jag blev efter, jess! Kontakterna har funkat fint nu med nya metoden både på träningen och faktiskt också på tävlingarna. Fick rådet att inte ha henne och vänta på kontakten ens på träningen eftersom hon då laddar upp för mycket energi på kontakten och sen inte klara av dem på tävlingarna. Klart och tydligt tasskommando alltså och sen ok så fort hon stannat. Verkar vara en bra lösning. Måste bara vara noggrann med att hon säkert sticker först på ok.
Sari är förresten ägare till Dimmas morfar är det visst så det var kul att kunna visa upp henne. Tydligen brås hon på mödernet var gäller benbyggnad, vilket betyder att hon är i klass med en rysk tungviktsbrottare, men så har hon ju ett lynne som passar till också. Dingdongdille är fortfarande den minst rumsrena valp man kan tänka sig även om hon faktiskt inte gjorde nåt inne i natt. Vi har jobbat vidare på lydnaden, följe, deck, sitt osv. Tränat kontakter lite på hyllan och att gå åtta mellan benen. Ute tränar vi på att varken anfalla pulkor eller andra hundar och speciellt inte joggare vilka är Dimmas stora favoriter. Ibland ser jag bara rött och ibland är hon världens goaste. Alltid är hon mycket nöjd med sig själv vilket ju är kul för henne.

Dimmas galna öron

Hela mitt gäng