Träff med brorsorna

Vi var i Alberga idag och träffade brorsorna. Haru var här från Hämeenlinna och dessutom kom Armas, Mac, Tiri (nästan syster), mamma Nevada, Cloud och mini systern Tru. Jag är hemskt glad att jag har en tik så slipper man vara så "kova jätkä" inför brorsorna. Yra kommer överens med alla. Allra minsta systern Tru e bara fem månader. Hon tycks vara en ganska bestämd ung dam. Jag kommer inte alls ihåg den tiden när Yra var så där spinkig. Tiden går så fort. Ändå vet jag att hon var minst lika mager och långbent och hårlös. Utseendemässigt är Yras kull nog ganska splittrad. Yra och Mac en långbenta som mamma Nevada. Fast Katja har sagt att Yra mest liknar sin farmor. Armas e inte heller stor men kanske mera balanserad. Haru hade ganska mycket mera massa och stort huvud som Spinnu som vi träffade då vi var i Piikkiö och vallade. Själv tycker jag förstås att Yra e bäst.

Vi tränade lite toko. Yra koncentrerade sig jättebra. Vi tog lite fot, som gick super hon höll platsen trots att jag slirade omkring i genomblöta flipflops. Deck och stop var bra både från fotgående och vid inkallning. Dessutom tog jag apporten. Hon väntade fint på kommandot och jag belönade med godis för att hon stannade kvar, men farten var långsammare än normalt. Blev genast snabbare när jag skickade iväg henne utan belöning. Till sist tog vi platsliggning. Hon kikade på dom andra i ledet när jag sa deck och därför lade hon sig lite snett. Borde ha korrigerat det för hon hade halkat ner på höften när jag kom tillbaks, ajaj. Men det var första gången jag tog hela två minuter så att jag gick och gömde mig och det var inga problem. Det lilla jag såg genom busken låg hon lungt på plats trots att andra belönade emellan och det körde motorcyklar förbi osv. Helt super!

Nästa vecka börjar agilityn igen. Vi hör nu till samma grupp som Armas och kanske Tiri. I princip ska väl Yra kunna träna då. Hon får röra sig på slät mark redan nu hur mycket hon vill och i skogen efter 10 dagar då medicinkuren är över. Men jag tror att hon får hoppa över första gången i alla fall. Hoppandet och all vikt på tassen är säkert inte en så bra idé. Nala får träna i stället. Jag har anmält henne till tävlingar i Esbo följande lördag så lite träning skulle kanske inte skada.