Vi tränade lydnad på måndag. Koncentrerade oss mest på rutan, som ju verkar bra så länge man håller sig på sådant avstånd att hon vet att targeten ligger där. På sådant avstånd att hon inte ser targeten har hon ingen aning om vad rutan-kommandot betyder utan hittar nu på något t.ex. börjar spåra åt ett helt annat håll. Nåja, följet och metall apporten var bra så skit samma.
På tisdag var det agility. Relativt lätt bana för mig att hitta rytmen på så då funkade Yra också bra. När min handling är säker så "irtor" hon hur bra som helst, vilket ger mig tid att hinna till dom svåra ställena. Hon är också säker på hindrena vilket gör att jag kan ta mer distans. Jag överbetonade kontakterna eftersom vi kommer att ha en liten paus i den egna träningen och jag vill inte att hon börjar slarva. Slutrakan behövde hon ingen handling på alls eftersom den var hela fyra hinder lång och jag lämnade leksaken i mål. Hon drog iväg som ett skitigt streck. Vi gjorde en dubbelnolla eftersom vi klarade av banan felfritt dom två sista gångerna. Heh heh.
Igår sprang vi igen. Jag har lite ont i knäna av allt joggande och är tydligen i nånsorts formsvacka, men vi sprang ändå vår längsta länk hittills. Vet inte vad det kan ha varit i km, men vi sprang i 25 min. så rätt långt borde man väl ändå ha hunnit.
Idag gick vi ett varv runt Fölisön. Yra badade ju ren för läng sen i smältvatten, men nu såg hon havet på nära håll för första gången den här våren. Hon blev enormt upplivad och rusade ut i vattnet så långt kopplet räckte och stod sen där och såg helt salig ut. Pölliga hund. På hemvägen åt jag en glass så det kändes riktigt somrigt. Slutsträckan hem genom parken gick Nala riktigt illa igen, men väl inne drog hon och Yra flera hepulivarv runt hushållet så vet nu sen vad som är på tok.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti