Gränsen för hur många banor vi kan diskas på begränsas endast av arrangörerna. 4/4 för oss igår. Första: gick av för Yra tjuvade. Andra: tjuvade inte men lämnade hjärnan på start linjen, rev de tre första hindren och sen fel ända av tunneln, wau! Tredje: kom inte åt att tjuva trots upprepade försök, var sen så frustrerad att hon rev de flesta ribborna och drog till sist i väg till fel ända av tunneln (vi hade blivit diskade på två andra ställen också). Fjärde: kom igen inte åt att tjuva. Hade hysterisk fart, men stannade och väntade på kontakten (det räddade nästan hela dagen) sen var jag så överraskad så jag klåpade de tre följande hindren=Hyl. Efter det ren bana! Det var liksom ganska kämpigt måste jag säga. Vi imponerade inte på någon och Yra var uppe i så höga varv att det var skrämmande. Trots nästan nio timmar i -14 grader klarade vi oss rätt väl. Nala bäst, Yra relativt bra och matte bra ända tills vi kom hem.
På lördag tävlade jag med Ringo. Det var aningen mindre hysteriskt. Första banan blev vi diskade på för jag läste hunden fel och gjorde ett bakombyte istället för blindbyte, vilket alltså inte funkade. Andra banan kom jag ju inte ihåg att där Yra tar två steg tar Ringo fem och därför drog jag honom förbi ett hinder. Sista banan var en nolla med lite övertid. Nu hade jag äntligen fått tag på hur jag skulle göra och Ringo skötte kontakterna som ett proffs. Jag är alltså inte helt hopplös jag heller.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti