Oj, en nolla och en till!

Det kändes riktigt, riktigt lockande att stanna hemma idag med live streamen från världsmästerskapstävlingarna istället för att tävla själv. Men iväg for vi. Jag var riktigt omotiverad och trött och gnällig som bara jag kan vara. Så till den milda grad faktiskt att jag blev tillräkligt arg på mig själv. Tillräkligt för att jag skulle bestämma mig för att i dag blir det baske mig inget tjuvande, inget halvtaskigt handlande, ingen bullshit. Och sen gjorde vi det! En nolla på hoppbanan. En sväng gjorde Yra åt fel håll så vi måste ta en lite längre omväg. Därav bara en åttonde plats, men vi förlorade bara 2,5 sek. i tid. Jess!
Andra banan diskade vi redan vid femte hindret. Och sen gick det inte desto bättre efter det. Just när det äntligen kändes lite bättre så är vi tillbaka i samma gamla tjafs igen.
Tredje banan var den enda agilitybanan idag och nu blev jag arg igen och tog mig själv i kragen. Det var den bästa bana Yra och jag någonsin gjort! Äntligen skötte jag handlingen så att Yra inte behövde göra mer än att springa och det gick undan det! Noll fel, andra plats, (förlorade bara c. en halv sek. åt Rhett) och SERT-A! Denna gång ett som tillhör oss på riktigt!
Tack vare den andra nollan gick vi vidare till Friskies cup finalen, vilket gjorde att dagen blev väldigt lång, drygt tio timmar och fyra starter. Dessutom krockade finalen med Large-finalen i VM, så jag kan ju skylla vår disk. på det, men faktum är att vi redan hade överträffat oss själva idag så vem bryr sig. Vi gjorde två nollor på samma dag, Yra hölls säkert i starten varje gång, vi hade roligt tillsammans och Finland fick silver i VM! Mer hade varit för mycket! Puss på dig, lilla blå!