Agility med Yra

Igår var vi igen och träna. Denna gång i Kivistö och riktigt med lärare och allt. Det är nu helt enkelt så att jag inte lär mig ifall inte nån står och skriker åt mig. Lite fjärilar i magen hade jag med tanke på att vi har haft ganska lång paus. Början var en hopp-"hässäkkä". Yra är ju bra på sånt. Sen skulle man gör takaakierto och in i tunneln. Till min egen stora förvåning hann jag faktiskt göra en vals innan det hoppet och sen niisto-persjättö. Du milde! Jag som är smidig som en älg och vig som ett kylskåp! I övrigt gick banan riktigt bra. Ett ställe där Yra skulle vända bort från mig gick inte riktigt som det skulle, men hade nog inte fått fel för det i en tävling. I övrigt gick det bra. Några ribbor kom ned då min förning var för sen. Hon tog alla kontakter om än inte riktigt så precis som jag skulle vilja, men klart bättre än på tävlingarna. Yra "irto" på slutrakan som aldrig förr, jihuu. Jag var inte så hopplöst långsam som i Riihimäki så samarbetet funkade riktigt bra. Lite hoppade hon upp på mig och nafsade efter leksaken i fickan, aja baja, men det bjöd jag på då hon bara försökte tjuva i starten en gång och sen trodde. Dessutom fick vi jättefin feed-back. Början av banan var "sairaan makee" enligt Juha och han sa att hon svänger super och vänder i princip i luften. Jag är faktiskt riktigt nöjd själv både med Yra och mig själv. Det känns riktigt bra och det bådar väl illa för veckoslutet, får se.